Under
denna rubrik avhandlas luftförsvarets spaningsradar i Sverige under kalla
kriget.
De olika radarsystemen har sina egna undersidor. Dessa återfinns även
i menyn till vänster. De nyare system som ännu är i drift och
täcks av sekretess tas naturligt nog inte upp.
Den snabba utvecklingen på radarområdet under kalla kriget gjorde att
systemgenerationerna avlöste varann snabbt. Flygvapnet anskaffade ett antal
olika system under perioden.
Spaningsradarn PS-08 var
den första verkliga fjärrradarn i det svenska luftförsvaret.
Spaningsradar
PS-47 var en udda fågel i faunan. PS-47 var egentligen
en marin radar, men flygvapnet hade en anläggning i Bälinge utanför Luleå.
Systemet
PS-65 anskaffades i början av 1960-talet för att
komplettera PS-08-systemen. På grund av spionen Wennerström byggdes systemet ut
ytterligare i början av 1970-talet.
Spaningsradarn PS-66 anskaffades på 1960-talet. PS-66
var en tredimensionell radar, d.v.s. den kunde själv avgöra målets höjd.
I testerna inför anskaffningen av PS-66 byggdes norr om Ärna en anläggning som
till det yttre liknade PS-65. Den fick benämningen PS-68.
Det sista systemet som tas upp här är PS-15. De
flesta andra system som nämnts ovan anlades på sådana sätt i terrängen att de
skulle synas så lite som möjligt. PS-15-systemen placerades på toppen av 100
meter höga master, och blev därför karaktäristiska landmärken där de restes.
Mer information
Den som är intresserad av ytterligare information om luftförsvarets
radarsystem rekommenderas att ta del av
Bjarne Darwalls bok Luftens dirigenter.
